Du ville dö men livet gav dig en blomma i din hand och
sade: "Vårda den ömt" och du sörjde över att behöva vara människa igen.

Länge vakade jag i dunkla rum utan att alls veta
om det var dag eller natt på andra sidan gardinen
Jag sov.

Mina drömmar var oväsentliga och betydelselösa
När jag vaknade hade någon ställt en bricka med vin vid sängkanten
Vinet glimmade i sitt glas, ställde sig i vägen för mig,
ställde sig i vägen för livet.

Så tänkte jag helt enkelt.

Jag drog undan gardinen och där,
bakom sitt skimrandefönsterglas,
bländande, snubblande på sina egna fotspår,
gick livet vidare som en katedral som krossats
men byggts upp på nytt...