Det var i augusti
innanför dörren på det röda huset
Vid slutet av den raka, smala vägen
med gräs i mitten, under den väldiga kastanjen

Hon stod med ryggen
mot dörren, mot trädet och natten
Jag skulle gå, då det enda ordet lyste upp världen

Inget ord hade gjort det förut
Inget hade sträckt sig till alla ord
och slutligen förklarat dem

De andra sov
De visste ingenting
om det verkliga ordets
födelse