Kommen tidens ände är, kommen till
slutet. Gamla gudar strörtas, söndras, smulas,
slukas av mänskans oro och ångestbränders eld,
dör i meningens flammor - av ohörda böners ekon.

Speglar visar världar bortom tankens dyning,
bortom fantasiens ändlighet, hitom
mörkrets slukande av ljusets år av ljus.
Mänskan fånge är, i Mamons brunn av drömmar.