Pojken hade en gammal mans hjärta, därav hans avvikande karaktär. Efter sin död sågs han som en hjälte och utsågs till en oförglömlig levnadskonstnär. Bakom hans ömma profil fanns en sorgsen stjärna, vars melodier och poetiska språk kom att värna - och han nådde åskådare, press, unga flickors skrik - blixtrarna höjdes upp mot hans pik. Världen svajade stämningsfullt i skimmer och glans, tills, min vän - hans berömmelse rämnade i obalans!

Hans berättelse började på andra sidan kusten, och han kom att färdas över land och rike, plöstligt skulle han falla ner i det heroiska dike - som världen lurat honom i! I det insvepta mörker en vinternatt, i landet bortom, mötte han Frälsaren själv i en krasch där han omedelbart omkom. Tjugofyra år - ingen andra chans! - men i himmelen, där ett annat liv fanns - kom han att spendera i all evighet.