När dom inte tror
på dina ord,

när dom ser på dig
med små spetsiga blickar
bak glasögon som ligger snyggt
på plats över näsryggen -

kniper igen -
munnen blev till ett streck -
jag har skrikit inombords
och gråtit mig till sömns

- jag,

- har ritat, skrivit, målat,
förklarad med all min energi,
alla möjliga vägar är provat,
fast ändå - ändå blir mina ord,
bara små pappersbitar som flyger runt
i luften efter att ha blivit rivit sönder
av dig, - på andra sidan bordet.


Min mun blev ett streck,
jag har skrikit inombords
tårar som gjort små hål
i kuddfodralet - pappersbitar
som flyger runt och fångas av
fläkten - min munn blev ett streck
- du tror inte på mina ord -

- pappret eldas upp,

fast det är

rysligt kyligt - ändock.
-
-

När dom inte tror
- på dina ord....



- det gör ont, ska ni veta.