Som en ensamvarg
i ett främmande trapphus
gömmer jag mig
för tanken att livet
kanske hinner ta slut
innan jag inser
att det har börjat

Mitt stora problem;
jag har så svårt
att finna en mening
jag återvänder alltid
till det tomma pappersarket

I din famn vill jag sedan vila