En man stod i en kö och stod ut
i en rad av längtande
Hägringar vid horisonten
kastade skuggor över deras ansikten
i denna kö som nu blivit ett liv

Drömmar kan vara förkrossande stora

Dirigenten var den osynlige kuvaren
som ingen längre trodde på
De tvivlande svalde sina frågor och
intog så ännu en klunk av civilisationens gift
gled långsamt, viljelöst ner i tillvarons slukhål