Jag tog mig ur hörnet igen.

Trängd och dödsdömd.


Men jag reste mig som alltid.

Och levererade brutalt.


Stoltare än någonsin.


Och.


Nu krigar jag bara vidare.


Bara mitt eget jag.

Som inte lägger sig ner i ett hörn.

Och gråter och ger upp.


För mitt eget jag bor inom mig.


Total okuvlig vilja.


Bara en viss död tar mig.