Sommar blir till vinter, ömsar skinn likt en reptil
Dag blir till natt, när himlavalvet dansar framför
Jag kramar min flaska absint
Sparkar till pappret på marken

Den mest ensamma människan sig så begav
Iväg mot vad som liknar en mental kollaps
En ballong på väg att spricka
Varje man har sin slutliga gräns

Ett, tu, tre nu ska du se
Fyr, fem, sex brott som begås i ren reflex