det är fredag, det är löning
jag åker ner för rulltrappan
försöker dölja rädslan
bakom min röda
halsduk

på festen
dunkar musiken
i takt med mitt
ansträngda hjärta
men jag hör inget annat
än mina jävla
tankar

jag tar vara på
varenda tillfälle jag får
jag reser mig när du går
följer dig med
flackande blick

vill bara
vara nära
men vill inte
tränga mig på

det är så svårt
att spela kall
när man egentligen
är varm

på bänken
i det snöblandade
duggregnet

det finns inget lugn
i den här stormen

och ju mindre jag
vill falla
desto mer
faller jag