I dyn på botten

blickar jag uppåt

ser ytspänningen bära en slända

vars vingar skapar rutmönster på min hud

solens sken likt spagetti faller nedåt

spetsar världen

Ett yngel glider över min skuldra

kämpar framt, uppåt

klumpigt men så levande

mitt hår flyter trassligt som Anderssons fiskenät

grönt av alger

i dyn