Jag har alltid fascinerats av folk som drar vingarna av fjärilar
Jag har alltid fascinerats av folk som drar vingar av fjäril
jag är
älskad av alla
hatad av alla andra
mitt i ett fucking jävla andetag
som så många gånger förut
spatserar stolt omkring som om jag ägde världen
nästa sekund nedbruten av den osynliga publiken
slungar mig själv mot jorden
för att ätas upp eller
skada
jag har aldrig varit äldre än nu
jag har alltid varit yngre än nu men
nån idiot sa att åldern bara var en siffra
så jag spyr på alla fester flirtar med alla killar
knarkar deras blickar deras ofeministiska kommentarer
när jag kommer hem är jag
gammal igen
jag har egen nyckel egen plats vid skulderbladet
jag har tider och matlådor och tvättstugor att räta mig efter
ja det ska stå räta
jag är en jävligt krokig varelse
fladdrig och överallt,
det är jag alltid
någon viskar alla viskar kanske ingen viskar att
de flesta gör såhär,
varför inte du?
så världen försöker räta upp mig
och jag fortsätter fladdra
en ensam fjäril i en burk med för lite syre
en dag kommer det ligga vingar på botten