Vrakplundraren
Vaknar tidigt som vanligt
Sitter med telefonen
De andra i huset sover
Solen trycker sig in under dörren
Får rullgardinen att bågna
Men
Jag ligger kvar under täcket
I väntan på ett tecken
Ett tecken på vad som helst egentligen
Känner mig öppen för det mesta
Tids nog får jag en uppgift.
Tänker jag
Om inte annat så av magen som redan gnyr tomt.
Jag låter orden komma av sig självt.
stötvis i små kluckande vågor.
Fingrar duttar på för små knappar.
Skärmen översköljs av ljus och kvar blir några ensamma bubblor.
Du ligger bredvid
Andas försiktigt genom näsan
Ansiktet avslappnat
Munnen i sin ursprungform
Vacker, som en böljande våg
Mina tankar
En Vågrörelse som pågår oavbrutet.
Drömmande
Trummande
Simmande
Sällsynta gånger spolas något spännande upp och det har visat sig
Att jag själv är den flitigaste vrakplundraren av alla