Du kom in i mitt liv som en stormvind, en passion som fick mej att reagera på ett sätt jag aldrig känt förut.

Du fick mej att känna mej omtyckt och älskad. Vi pratade ofta med varandra i telefonen.
Samtal efter samtal så öppnade jag mej allt mer och när telefonen inte ringde så blev jag lite rädd att det nu skulle vara slut med vår heta vänskap.

Dag efter dag längtade jag och saknade din röst som berört mitt hjärta så djupt.
Och en dag hörde jag åter rösten jag saknat så.
Vi bestämde att träffas senare samma dag och känslan när du kom och jag såg dej första gången fick mitt inre att skaka.
Du är vacker, du är ung och det finaste jag sett.
Du ville ha en kram och det slutade med en kyss.
Vad som hände i mitt inre går inte att beskriva.
Du drev med mej, vi skrattade och du kallade mej för din prinsessa.
Efter ett x antal dejter i smyg var vi med varandra så fort det gick.
Lögnerna börjar bli svåra att hantera hemma om var man skulle osv.
Jag lyser av välbehag när vi älskar. Jag njuter av din närvaro.
Ja, jag har nu insett att jag älskar dej fast vi kom överens om att det bara var en flirt.
Det gick så långt att du inte ville ses mer för att du kände något för mej.
Jag är gift och du var skild men det var för oss solen gick upp.
Du grät, bröt ihop och förklarade att du ville ha mej.
Jag blev tyst och tillbakadragen. Jag åkte från ditt jobb med en klump av gråt i halsen. Du ville inte ha mej då och då, du ville ha mej jämt och det var det som fick dej att bryta ihop.
Vi hördes på telefon 3-4 gånger till den dagen och du grät hejdlöst.
Jag släpper dej nu mot min vilja för att du ska bli hel igen. Jag finns här när du vill prata. Du fick mej att skratta från mitt hjärta och jag saknar dej varje sekund.
Jag gråter av saknad och jag blir nog aldrig den tjej som får uppleva ett liv med dej. Men jag önskar att vi en dag ska bli vi 2 igen. Jag hoppas och önskar att jag får skratta i din famn och närvaro åter igen.
Aldrig ska jag sluta älska dej.