Jag mår,
du anar inte

regnet tycks aldrig
stilla
väntar utanför dörren
knackar
knackar
knackar

som tinnitus
som du klarar det här
som
som
allt du skriver är dåligt

Din kropp är ett tempel
värt att brinna inne i

vänta på ny dag

skuggorna växer när du sover
och mardrömmarna är tillbaka
han pressar handflatorna
mot
sovrumsdörren
och lämnar sin aska
mellan sovande läppar

du hostar
det är mörkt här
du finner ingen liknelse

naglarna är kvar i väggarna du klöste
sönder
förra
gången

som splinter i huden
och du svälter dig på människor
sprätter upp ärren
igen

dusomärsåfindusomärsåfindusomärsåfin
varför gör du såhär?

det kommer
inga
tårar