Sommaren börjar gå mot sitt slut,
Nu känns det återigen skönt att gå ut.
Jag har isolerat mig hela sommaren
och ljugit för folk och sagt att det var på grund utav värmen.

Även fast jag längtat efter höstens kalla vind,
Så när den kommer blir mitt psyke lite som en virvelvind.
Jag skapar problem där jag tar mig fram,
Och allt jag gör, det gör jag med skam.

Åh! Så jag har längtat efter hösten,
mörkret, löven, blåsten...
Jag har förstört mig själv mentalt,
Med mörka tankar, självhat och avsmak.