Jag är den melankoliske akrobaten.

Fånge här i denna mörka värld.

Det är kallt här.

Mina hängslen är trasiga.

Har en vit kråka som sällskap, det är allt jag har.

Mina leenden är slokande dragspel.

Tiden går sakta bi .

Det växer blommor i mitt hår.

Ibland sjunger jag en visa.

Ibland fäller jag en tår.

Tre kvinnor kommer hit och ger mig mat.

Ibland äter jag den.

Sedan sjunger jag för dem min visa.

"Jag är den melankoliske akrobaten.

Fånge här i denna mörka värld.

Sällan gör jag konster mer men jag har aldrig slutat tro på er.

Ni är mitt enda hopp, min väg ut i ljuset.

Snälla ni släpp nu ut mig, ty jag hör hemma där ute med er i ljusets vida värld."