Det var vår och sol och sommar,
det var fagra blommors
ljuva doft.
Men hösten kom
med frost i vingen,
Nu har allt vackert blivit mull
och stoft.

Ja, jag vet,
det kommer nya vårar,
det skall åter grönska
det som frost förött,
Men man kan ändock aldrig
glömma,
det allra finaste som nu är dött,

Ingvar Björkdahl