jamen var det inte alltid så då

alltid jag som tog initiativ
för att få något sagt överhuvudtaget
för att slippa leta ord i din tystnad
för att slippa lära mig

blindskrift

alltid så att jag tillslut glömt vad jag frågade från första början
och rycker på axlarna
och tänker att det nog inte spelade så stor roll

och nästa gång vi ses låter jag händerna vandra vilse i din nacke igen och är precis lika mycket utan väderstreck som jag alltid varit
och jag tänker att det är en konspiration

att hela du är en slags konspiration alldeles för komplicerad för mig att förstå

och 120 mil ifrån dig drar jag hem en annan kropp och vi idkar något slags heterosexuellt samlag
fastän han är slak och jag strävare än din nyrakade haka och det är inte kompatibelt
det fattar väl vem som helst

men det känns liksom bra att försöka för då kan jag iallafall säga att jag kommit över dig då
kan jag iallafall säga att jag är med andra
om du nu skulle fråga men

vem lurar jag egentligen

du har aldrig frågat