Nu har min rädsla blivit totalt outhärdlig.
Jag skadar mig själv med den.
Den klyver mig på mitten.
Och fräter i mitt inre.

Den drar mig under jorden.
Den vill få mig att bli kvar där.
Jag försöker att bli kvitt den.
Men den är starkare än jag.

Timmar gör den starkare.
Timmar gör mig svagare.
Den får mig att försvinna.
Den tvingar mig att ha ont.

Den sätter mig i knipa.
Jag vet inte hur man tar sig ur den.
Den utnyttjar mina svagheter.
Svagheterna som blivit allt för många.