Längre än den längsta tanken
Djupare en den djupaste sjön
Krusningarna på ytan är själens spegel
Där inget är i det fördolda

Förlåt är inte bara ett ord
Det finns så mycket mer i det
Men krusningarna blir större
Och orden börjar skönjas

I skuggan av mig själv
Ser jag en drake
Inte en hemsk och farlig drake
Utan en snäll och tillbakadragen

Kanske för mycket tillbakadragen
Men det finns en strimma ljus
Som längtar efter att expandera
Är inte så i mörkret som kan verkas

Krusningar på vattenytan kommer och går
Förlåtelse får man inte genom ett ord
Krävs riktiga känslor för det
Känslor från den bottenlösa sjön