En himmel av tyg
lägger under sig fonden
Ridån döljer rummet
mot platserna utanför
Höljets velour
Fäster damm utan dofter
och nedanför blänker
ett slitet parkettgolv

Den enhet som söks
börjar inne i väggen
I tomrummet väntar
och viskar de komna
med okända anleten
hjärtan som bultar
när ungdomar suckar
med vilsnare vuxna

Det tidlösa varat, som
tusenden känt
gör entré som ett spöke
och luften blir varm
Nog är allt som det skall
ingen yvs, mången hoppas
och mitt i det dunkla
där är ni, där är ni.



1/2 2018