I natt bad jag gud om ett botemedel för att skingra mina destruktiva tankar
När jag vaknade stod ett glas med kristallklar vätska på mitt nattduksbord
Jag drack och min självömkan
försvann och ersattes av medkänsla för alla som lider
Plötsligt kunde jag se färger igen och
heliga sånger fängslade mig
När jag gick gatan fram kunde ingen gå igenom mig
Jag var synlig och kände en stor lättnad
över att vara tillbaka bland de levande