Mattorna tar mig
dit ingen människa
nått

Över öknar
Över hav
Upp till bergens toppar

Jag lever i
ett lyckorus

När mattorna nöts
hörs vävarlarvernas
Symfoni

Det slitna
ersätts med
nya lager
poesi
musik
konst
filosofi

En sällsam väv
av harmoni