att skriva är mitt öde

ständigt detta flöde

ord på ord rinner

jag knappt hinner

dem skriva ner

och jag ber

orden sakta ner

så jag ser

det jag skrivit har

av allt det som är kvar

högar av dikter

man har ju plikter

men det är ju ett dilemma

när jag sitter hemma

och pennan fyller ark

som är gjort av bark

har fastnat i ett träsk

det handlar inte om mäsk

nej, orden måste rimma

jag sitter i sena timma

jag sliter mitt hår

över ödet jag inte rår

sådan är min lott

jag tar på min kalott