Djupt i skogen, i tjärnen mörk som natten
solljus glittrar, en stjärnhimmel på dess lugna vatten
Liten ärla spejar, från klacken vid stupet
ner mot det dunkla, fördolda i djupet
Ovanför ytan, skräddare och trollslända
mitt i gölen, lysande, vita näckrosor blända
Skymt av skuggor intill tjocka stockar
hemliga väsen som lockar och pockar
Om du var där, skulle du höra, viskningarna från träden
pip, rassel, prassel, kvitter, småfolkets kväden
Gnissel och knak från stammar och grenar
Dunsar och skrap från hällar och stenar
En häst i skimrande vitt, anas borta vid bäcken
i lysande skrud, står där sagornas näcken
I just detta nu, vill han inget illa
detta är bara ett ögonblick, från skogen så stilla