Jag rider inte längre

min kärleks nätter

i sporrsträck

i vettvillighet

utan svett och sans.

Du dansar aldrig

så att golvet

ger vika

grenar slits

från ekarnas 100 år.

Stiltje råder

i ande och vilja

kom stjälp mig upp

ur tillstånd av förlamning.

Väck lusten

som borrat sig fast i märgen

sätt avtryck i färgen

som aldrig torkar.