Vi var fyra i vårt lag
tre herrar och jag...

Alla deras namn började på S...
Jag kallade dem alla för:
Mitt Äss... Vem jag än talade
med så blev ju namnet rätt!
En bodde i norr, en i öster
och jag i söder i Sverige och
en bodde på Manhattan i
Det Stora Äpplet... Och
kunde lite svenska, var
svenskättling...

Vi hade så roligt, vi talades vid,
vi mailade, vi skrev till varandra...

Ibland flera gånger om da´n, eller nå´n
gång veckan och oavsett när vi sist
talades vid, var det bara att prata på
som om vi nyss hade talats vid...

Vi berättade historier vi hört eller om
nå´t nytt kul som hänt. Var vi än var i
vårt skriveri, läste vi upp det, fick alltid
ett tips då att kunna gå vidare om
vi fått ett stopp inte hittat
de rätta orden...

En var Sveriges bästa skribent, en var
lärare i språk, en var skådespelare och
så var det jag, som jobbade i en reception...
Då skrev jag redan på beställning för
folk som extraknäck...

En gång när jag skulle skriva ihop ett tal
jag skulle hålla på en begravning, då kom
jag inte nå´n vart, huvudet totalt tomt...

Jag ringde upp Sveriges bästa skribent, han
sa bara, se på den döde utifrån... Jag tänkte
om, fick till begravningstalet i en fart
jättenöjd och tacksam att fått
hjälp så klart...

Så fyllde Ässet i USA år, jag hade glömt av hans
dag, ringde upp honom, han var ej hemma,
en röst kom in och sa, tala in ett meddelande...
Jag tänkte till, jag sjunger: HAPPY BIRTHDAY
TO YOU... Det gjorde jag... Sen gick det nå´n
dag... USA-ÄSSET ringde upp mig sa:
- Hi Dear Ewa, thanks you for the birthday song...
I said I´m not a good singer but I did my best...
Han avbröt mig och sa... -Va´, det lät ju så
bra... Varje gång nå´n av mina vänner tittar
in till mig nu säger de... Har du kvar Ewas sång
spela upp den för oss igen... Jag sa: -WHAT?

USA-ÄSSET dog i januari 2005, då blev 4-an
sig ej mer lik... Det var nå´t som fattades vi
kunde inte sätta fingret på vad det var, före
jul sen samma år dog mannen i öster,
mannen i norr och jag var kvar...
Allt kändes så tomt...
Även om vi höll kontakten...
Hela tiden...Folk sa ta in nå´n
annan, folk går ju att ersätta...
Det gick inte alls... Vi pratade med
nå´n, de förstod inte alls ens vår humor...
Så det stämmer inte alls att
ALLA GÅR ATT ERSÄTTA... .. .
4-an som blev en 2-a rann ut
i sanden i maj 2008...