Från centralen 
med nattåget 
som nonchalant 
passerar Karlbergs station

Med spända muskler 
rusar stålhingsten vidare 
i natten

Jag är ensam i kupén 
och tar mig en avec 
efter rakningen

På förmiddagen 
passeras ett myrlandskap
som tycks vara oändligt 
och svårt att överblicka

Mina sinnen skärps 
när tåget lämnar Boden
i snörök och sträng kyla

Ödegårdar vittnar om 
den brutala urbaniseringsivern
som tömt Norrland på 
pengar och humankapital

Rostiga plogar 
Förfallna lador 
Tomma banvaktarstugor
En sorglig syn

De många tunnlarna 
mellan Kiruna och Narvik 
kastar mig mellan ljus 
och mörker

Rombaksfjorden 
Tåget klättrar ner mot
Narvik och havet glänser 
såpgrönt när solen ligger på

Ett gammalt vrak 
ligger ruttnande längst
in i fjorden

I Narvik slutar min resa
och jag vaknar ur drömmen
men känner fortfarande 
havets dofter