I fantasin av mina texter är jag allt jag någonsin drömt om.
Ta min hand och kom.
Det är nästan som..
Vi undkom,
allt det där som aldrig fick hända.
När inom denna alternativa tidsram skall det vända?

Jag målar himmel, jag ritar moln,
jag bränner skisser.
Jag vänder om,
jag blickar tillbaka.
Jag vill smaka,
på känslan av allt som borde varit.
På allt som aldrig blev.
Som allt jag skrev,
i mitt brev.

Jag skrev en bok,
jag var en tok.
För dig, men något satte krok.
Ingen handbok.

Det är saknad,
det är sorg.
Det är glädje,
det är drömmar om hus i skogen och ett torg.
Det var horisonten som vänta,
framtiden som glänta.
Jag som förvänta..

Mig allt och inget alls.
Jag var kär, jag var i trans.
Försökte finna en balans.
Inte för mycket,
inte för lite.
Förlorade allt på en och samma gång.

Ser ut över en trasig solnedgång.
Det luktar plast,
det luktar sorg.
För ingenting är på riktigt idag.
Men allt finns där, precis exakt likadant.
En rädsla för dig, en sorg för alla dom, en rädsla för det jag hoppades skulle vara oss.
En dag kanske vi kommer loss.

Jag målar himmel, jag ritar moln,
jag bränner skisser.
Jag vänder om,
jag blickar tillbaka.
Jag vill smaka,
på känslan av allt som borde varit.
På allt som aldrig blev.
Som allt jag skrev,
i mitt brev.

Jag skrev en bok,
jag var en tok.
För dig, men något satte krok.
Ingen handbok.

Det är saknad,
det är sorg.
Det är glädje,
det är drömmar om hus i skogen och ett torg.
Det var horisonten som vänta,
framtiden som glänta.
Jag som förvänta..
Mig