Det var i sista ögonblicket
som hon grävdes upp ur den förgiftade jorden
där hon höll på att förtvina av brist
på näring, kärlek och omsorg.

Bladen skrumpnande, nära att lossna
från huden, vildsinta vattenskott
grådaskig självkänsla
slocknad blick.

Hon omplacerades till ny familj
och började sakta resa sig
sörplade omtanke, omvårdnad.
Man kunde till och med urskilja
en liten blomknopp.

Men rötterna ville inte riktigt greppa
den nya, näringsrika jorden.
De stretade obstinat tillbaka
mot det välbekanta, ursprungliga.

Sammanflätade händer, rottrådar
mellan det gamla och det nya
blev det verksamma
receptet.