Idag skulle det bli: Filosofi om livet...
En kvinna fick ordet, berättade hur
hon såg på sig själv, hon var inget...
I sig själv... Men hon kunde ge
något till sina medmänniskor...
Ett gott ord på vägen...

Men alla vi människor föds ju med...
Vissa anlag, dessa bär vi ju med oss hela
livet sen, även om vi inte använder dem...

Det borde hon ha berättat om...

Det var väl så vår Herre tänkte när han
skapade människorna, jag ger dem olika
förmågor, det den ene inte kan, det kan
den andra. Man kan alltså hjälpas åt
i livet med varandra om man vill...

Och få en kontakt baserad på det man har fått...
Och där alla har något med i bagaget...
Ingen är lottlös!