krossat glas på golvet
jag tassar fram på tårna
och vad är den fläcken?
blod?
du slog dig alltid i ansiktet - ett mörbultat skri inför en oförstående natur.

jag skulle gråta om jag inte alltid skrattade
närminnet är lika långsökt som långminnet
måste stänga av en bit av min
hjärna för att fortsätta vara
din.

hur gör man såhär? bara dör inombords?
lammslakt inför gud
vet att själen kommer åter
vet bara inte om jag vill att den gör det något mer
jag är stel
av fasa.

rädda mig rädda mig någon kära gud rädda mig
jag brukar inte be
men när jag gör det ber jag om hela jävla världen.