Är det verkligen människans uppgift
att sluta sig samman
till en ohygienisk, gemensam kroppslighet

Vi samlas som länkar men oftast som lämlar
beroende på i vilken utsträckning vi tror oss
gå in i de ord som bärare till huvudtexten
utan att tänka på
att vi inte tillhör samma deklination
medan våra litanior slutar som lämlar vid stupet på ett berg

Samtidigt står jag andfådd vid livets trappa
och andas in vind till dess jag får kraft att deltaga i
den gemensamma förbannelsen om existensen
och vår eviga föreställning om att våra uttalanden om oss själva
skall passa bra i mun