En liten och spröd stjärna,
den enda i sitt slag,
lyser på himlen så försiktig och vag,
syns inte alls när det är dag.

Sprider ändå sitt milda ljus,
värmer både stuga och hus.
Hon är så blid,
hennes kärlek himmelsvid,
lyser för den som vill se.....

Sådana människor, känner jag,
som likt små och spröda stjärnor,
lyser varje dag,
de säger inte mycket, lyssnar och ser dig mest,
de lyser från sin vrå i världen,
som den knastrande elden i härden,
sprider sitt milda ljus,
finns där för oss,
finns där för den som vill se...