Nu är det dags för dansande terziner
och ingen högstämd, dyster dityramb.
Må versen proppas med de vitaminer

som hoppar jämfota med rytmens jamb!
Fem takter räcker bra för versens fötter
att trummas fram till rimmens glada tamb-

urin och därmed hindra att bli trötter
för fort i denna sommardagsterzin.
Nu är det dags för diktens gamla rötter

att åter visa form i melodin
med takt och ton och rim och rytm i dansen,
med lust och glädje och en hoppfull min.

Så ta nu vara på den rara chansen,
att för ett tag få vara mindre svensk
och i pentametern och elegansen

få dansa fram som en italiensk!