Så blev jag fyrtio
och utmattad
av livet
som drog fram
som en orkan
jag inte kunde hejda

I orkanens öga
har jag landat
allt är tyst
och stilla
i min egen lilla värld

Jag ville så mycket, för mycket
trodde jag var osårbar
och stark

Mitt liv har stannat
tiden har stannat
Jag duger inte mycket till

Nu väntar jag på kraft

Kanske kraften kommer
eller ej
tills dess vilar jag i Livets famn