Det regnar
det är kallt
det är grått
jag är vid Gekås portar
det rasslar av kundvagnar
som trycks framåt av människor
en skramlande demonstration av upproriska burar
som en röst i smärta
men utan stämband
fast det är ingen lönt att göra poesi av det ljudet
finns ingen djupare mening här
det regnar
det är kallt
det är grått
bakom ullareds portar reser sig en kyrka bland träden
Gekås portar suger in oss i långa rasslande rader
det är som det är
vi tuggas
vi sväljs
det är lågpris och man får vad man betalar för
jag har mina rundor även här
först täcker jag in den oundvikliga avdelningen som kommer först
med kexchoklad, M&M’s, schampoo, wettextrasor
jag går till kläderna och scannar läget
skinnväskorna, underkläderna osv.
jag gör en stor svepande rörelse i bortersta änden
in mot elektroniken och filmerna och kontorsavdelningen
gamingmusarna och tangentborden och minneskorten
barn skriker på sina pappor
tatueringarna, dessa fanor på huden, drar förbi
jag vet inte
kanske är jag för känslig för det här stället
ullared känns som ett enda stort psykbryt
barn vrålar av drömmar
föräldrar försöker lugna sin avkomma
säga till dem vad de behöver och vad som inte behövs
vilka saker man klarar sig med
det regnar
det är kallt
det är grått
golvet är hårt
jag plockar på mig saker
pennkoppar, fästisar, postitlappar, usb-hub
boxershorts, mobilfodral, en bok om dåliga chefer
fast den lägger jag bort i en “ångrat dig”-hylla
vi har kommit hit sent idag
för jag inbillar mig att det ska räcka med tre timmars shopping
vi är i restaurangen
vi ser regnet där ute
vi tittar på barnkläder
vi tittar på blommor
på Gekås tar man Corona-hotet på allvar
de ber sina kunder hålla avstånd
det finns knappt en ledig kvadratmeter här
minnen kommer
här har man gått i sina dar
som finnig rå ungdom
som dyster ung vuxen
dagdrömmande
skrämd av framtidsutsikter
skrämd av sånt som jag inte vill skriva i en dikt
av sånt man har romaner till
“kära kunder
snart stänger vi butiken”
en flodvåg av människor samlas med kundvagnarna
sprider sig som vatten mellan öarna av godis
jag frågar kassörskan när det är minst folk här
hon säger att det är direkt på morgonen
jag frågar om det är mer folk här när det är dåligt väder
hon säger ”ja, så är det ju”
”när det är dåligt väder är det mer folk här”
”ingen vill vara här när det är fint väder ute”
jag tänker att kapitalismen kanske tjänar på att förstöra naturen
totalt
om vi bor i grå aska och tristess
om vi är totalt utsugna i själen
om fiskarna ligger döda på havsbotten
kanske vi kommer shoppa mer
dekorera livet
det är ok
pengar måste cirkulera
som blodet
jag drar betalkortet
jag samlar mina nya saker i påsar
jag går ut i den blöta blåsande luften
kundvagnarna rasslar lättat
det regnar
det är kallt
det är grått.