Kom, sätt dig här en liten stund
och håll min gamla hand!
Din egen är så barnsligt rund,
men minner mig ändå ibland,
om bara för en kort sekund,
om livets runda cirkelband
och ditt och mitt förbund.

Kom, sätt dig här en stund, för jag
vill se dig som du är!
Kom, sätt dig här en stund i dag
med mig, som sitter här.
Vi lyder under samma lag
med samma villkorsformulär
med möda och behag.

Kom, sitt hos mig, för tiden går!
Snart blir du ensam kvar.
Din gamla hand med livets spår
skall likna den jag har.
Då skall du önska att du får
en stund att hålla den du bar
en gång i gångna år.