Tolkar "vivace"
Kan det vara möjligt
Voltaire har gått av stapeln
sjuttioåtta i Paris
och snart får Franske kungen
pröjsa huvudet som pris
Nu laddas giljotinen
uti knegarnas regi
Marie-Antoinette är dömd
för högförräderi
Så stormar man Bastiljen
med spadar och med spett
Hon står och frossar kakor
så prydlig och kokett
När Bellman snickrar toner
på ett backanaliskt verk
och ludret Ulla vinblad
står i genomskinlig särk
Då vaknar jag ur dvalan
som jag trodde var en dröm
Precis när bödeln stryker hud
på stackars Anckarström
Skändad och bespottad
utav pöbelns raseri
jag skymtar lord Byron som ung
i hopen där baki
Kan det vara möjligt
att jag hamnat i den tid
Det vore ju för löjligt
som millennium individ
Jag strosar hastigt framåt
uti händelsernas kärna
Och möter Gustav Fröding
som bjuder mer än gärna
På ett stop med brittisk malt
från ekens bryggeri
Ihop med gamle Strindberg
som pratar alkemi
Han lirkar upp ett guldkorn
och pröjsar för vår mjöd
Och talar ont om Nietzsche
trots att han är död
Jag önskar vi var fiender
hasplar August fram
Syftar på Carl Larsson
men även hans madam
Jag strosar hastigt vidare
och möter Nils Ferlin
Som hänger i en takkrona
och tuggar fenedrin
Läser sina dikter med
en formidabel charm
En vals i midnattstimmen
om sin smala hals och arm
Och se där står stagnelius
och diktar i tragik
Något om förruttnelsen
om maskar jord och lik
Jag frågar lite artigt
varför skalden sitter där
Han pekar på Amanda
den nymf som han har kär
Så börjar han att lipa
och sätter sig på spjärn
Drar en opiumpipa
och tar sig några järn
Och mitt i rökens dimma
så vaknar jag igen
i tidig morgontimma
hos en gammal vän