Kliv genom sorger och svik

Det gör så ont att få känna

på minnen som ligger djupt

i nödens rum

Har lagrat det längst in i djupet

 Vill icke ta dem fram

för sårbarhetens last 

gör så ont

Blott styrkan modet kan

ta nödlasten ut ur rummet

Lasta på nytt

forma ett liv

Med kärleken som lyser upp

Ger hjärtats rum

en styrka att gått vidare modig

Lusten att få leva vara stolt

Därför  är dörren för alltid öppen

till nödens rum......