Hon kom till världen
när fullmånen glödde
över fälten med
nymogna jordgubbar

från radion strömmade
Strawberry fields forever

utanför fönstret sjöng
koltrasten för soluppgången

bruset från förväntningar
hördes allt klarare

världen hennes
var inget ymnighetshorn

allt hon ägde rymdes
i ett silverskrin

genom åren nertecknade
drömtecken och små föresatser

livets gömda hemligheter
hon höll för sig själv

hoppet om en själsfrände
brann alltid som starkast

då månen åter
speglades i hennes blick

som vänd mot det inre
vandrade över den mo

hon sett honom komma