Träden vajar för vinden, de gulrödgröna löven darrar
och tvekar, ska de släppa taget och falla eller sitta kvar?
Ett och annat löv har redan tagit språnget
ligger på marken i en annan skepnad, blivit mull.

I den svarta jorden ligger redan många av de vänner som gick med mig
på den solbelysta vägen ,med blicken mot den oändliga framtiden.
Har de också bytt skepnad och blivit mull?

Jag vill inte, vill inte, vill inte
den svarta jorden ska inte få ta mig
inte än, mina ben vill ännu vandra längs vägen!
MEN...jag vill ju le och skratta med mina vänner