Familjen satt tyst vid matbordet. Hitler hade tågat in i Polen!
Ett land som manglats ner av Österrike, Tyskland och Ryssland
i olika omgångar. Fråntagits sin frihet och blivit förtryckta och
fråntagits alla mänskliga rättigheter.
Farfar bad middagsbönen, familjen var trogna besökare i den
katolska kyrkan varje söndag.
Skulle de bli bönhörda och skonas från slaveri eller död. Husfadern
hade en plan!

"Tysklands lebensraumpolitik" var att först förinta Polens intellektuella och politiska elit. Så man transporterade Krakows universitetsanställda till arbetsläger Auschwitz ! Genom att polackerna berövades sitt ledande skikt skulle det bli lättare att göra befolkningen till slavar under de tyska herrarna!

Vardagen pågick med dagliga sysslor alltmedan den tyska fronten närmade sig.
Ur en megafon på Augustows gator hördes " Alla pojkar mellan 15-18 år ska
komma till arbetsförmedlingen omgående!"

När pappa kom fram var det redan en lång kö och
alla undrade vad de skulle få för jobb!
Vid inskrivningen fick alla en lapp med ett stort P som skulle sys fast på alla ytterkläder.
Ett stigma som skulle följa min far genom alla år fr 1940-1945.
Han och övriga pojkar fraktades på lastbilsflak till olika byar
utanför Köningsberg i Ostpreussen!

Bönderna hade blivit inkallade i Tyska armen och pojkarna skulle
nu sköta alla bonde göromål från sådd till skörd. Där ingick även
slakt. Min far är en stor djurvän så det måste ha känts tufft!

När fronten kom allt närmare så fick kvinnor och barn ge sig iväg
från sina hem. De hann bara ta med sig det viktigaste. Pappa hjälpte
dem att gräva ner saker de hoppades kunna hitta när kriget var över.

Min far fick nu ett nytt uppdrag. Han skulle tillsammans med några
polska kamrater gräva skyttegravar. Granaterna flög i luften, en av
kamraterna träffades och pappa fick granatsplitter i bröst och ben.
Han plåstrades om men fick ha splittret kvar tills kriget var över.

Han var rädd och Stanislaws bön vid matbordet hade tydligen
givit honom beskydd.

En tysk flicka han mötte på vägen ville ge honom cigaretter men han var
livrädd när han tog emot paketet för han kunde straffats med ett pistolskott.

Plötsligt en dag var de nu omringade på ena sidan tyskar och på andra sidan
ryssar.
De var stationerade i en stor lagerlokal där de sov på halm. Klädlössen
kliade men nu hörde de muller av ryskt flyg och insåg att de snart skulle falla
bomber. De sprang ut och sökte skydd i den ena delen av byggnaden. En tysk
soldat NEIN "fullt" ta andra delen. Plötslig skakades hela byggnaden och människorna föll över varandra. Tystnad och sen skrik!

Den del som de först sprang till fanns inte mer!

De skyndade sig ut ur byggnaden och de tyska soldaterna skrek, nu får
ni klara er bäst ni kan!
I sanddynerna på Köningsbergs strandremsa gömde de sig i skyddsgropar!
De var som om hela stranden var fylld av vettskrämda råttor som sökte skydd.
En hel natt pågick skottlossning. Min far hittade en cykel och tänkte, bättre att cykla än att gå hem. Plötsligt stod en rysk soldat framför honom och pekade på cykeln med sin revolver. Den ska till Ryssland du får gå hem!

Han gick med trötta lätta steg mot Augustow. Oron skavde, levde familjen.
Det hade gått fem år och han visste inget om vad som hänt dem!....
Vad hade Stanislaw för plan och hur genomfördes den?

Forts del 3