Med vattnet forsande
vid min sida,
vandrade jag
längs floden.

Jag tittade ut
över de brusande
vågorna
som skummade vitt.

Även om synen var vacker,
så insåg jag att det fanns mycket mer.
Där under ytan,
fanns en värld som jag inte kunde se.

Under ytan
levde växter.
Där simmade laxar
och andra fiskar.
På botten låg stenar
som naturen höll gröna.

Det slog mig att vi var lika,
floden och jag.
Folk kunde se mitt yttre
men under ytan fanns mycket mer.

Under min yta
fanns minnen.
Där fanns känslor,
åsikter
och framtidsplaner,
som ingen kunde se.

Vi var rätt lika
floden och jag.
Vi hade båda mycket
under ytan.

Så tänkte jag,
när jag vandrade
längs floden.
Med blodet forsande
i mina ådror.