Jag står still.


I mitt djup.


Jag ser ner.


I mitt mörker.


Förr fanns inget.


Bara nihilism.


Frågor och tvivel.


Var allt jag hade.


Jag drunknade.


I min sorg.


Jag längtade.


I min saknad.


Rädda mig.


Bad jag.


Smärtan var där.


En näve av järn.


Höll mitt hjärta fången.


I sitt onda grepp.


Till universum jag bad.


Ge mig svar.


Jag behöver inget mer.


Svaren, de kom.


Nu kan jag äntligen stå.


Stark i min tro.


Som en sten i tidvattnet.