Med hjälp av den gode terapeuten
de nya orden
det nya språket
de nya analyserna
vräker jag gammal barndomsilska
mot det ställe där du är som mest sårbar: hjärtat

Nu är det inte längre jag som blir stel och stum
när åskan mullrar och blixtrarna slår till
Nu är det du
Det lilla barnet har lånat klor och vingar av örnen
Fadern sitter som en sparv på grenen och darrar

Är hämnden ljuv?
Kan du skratta?
Skråla av lättnad och befrielse?
Hämnden blir en skam att bära

Du har plötsligt blivit gammal
Väntar i kylan vid busshållplatsen
Jag vill gå fram till dig och ge dig en kram
Den mest otänkbara av handlingar

Läkaren på vårdcentralen säger
att det är hjärtat som inte orkar längre
trots allt högre doser av det gamla råttgiftet

Du dör för tidigt
precis som din pappa
som inte orkade uppför
den branta backen i Kåhög

Jag spejar fortfarande
efter nya auktoriteter
att slakta
längs byvägar
och horisonter

Ligger på nätterna vid gryningstimmen
tittar på fotot när jag är bebis i din famn
Tiden då allt är nytt och vackert

Vänder och vrider på orden
som blir viktiga och nära
när allt är försent

Förlåt mig, pappa