Huset på Orrvägen 19
med sitt nya jägarstaket och blågranen på framsidan
plommonträdet på baksidan

pappas hatt på den stålfärgade klädhyllan

sextiotalets städrocksliknande klänningar
mammas irritation över att det bara tycktes finnas
den modellen

dammsugarsladden som måste fästas manuellt
alla slagdängor som hade sjungits
dessförinnan

sensationen med den nya frysen
och att det plötsligt stod en färgteve i vardagsrummet
High Chaparral på teven
och den nya TV2antennen på plats

grusvägen som blev asfalt
så att ingen ett tag ville spela kula

rockringarna som låg slängda i dikena
bocchiaspelet
bambinocykeln

rullgardinen i barnkammaren
dalahästen med den slitna målningen

pappa som kom hem från jobbet
pappa som åkte Vasaloppet

en hipp storasyster och en retsam lillebror

tittut bakom knuten
bland Gotlands ruiner

snygge Lorenzo i Riva del Sole
den italienska punschglassens söta smak
det lutande tornet som var hu så högt

skräckminnet av den engelska njurpajen
badet i en iskall skotsk insjö
mannen som spelade vaxdocka på Madame Tussaud’s

Orkanen Ada

därefter det tidiga sjuttiotalet

badbussen och bokbussen
simborgarmärket och läslusten

lillebror som alltjämt alltid retades
storasyster som började bli stor
och hade röjarfest
precis som den där orkanen

mormor och morfar och farmor och farfar
de förras sommarstuga och äppelträden
de senares uppskattade semester på Orrvägen
när hela familjen åkte till fjällen

släktträffarna när fortfarande alla var med
musiken, sången

Dans- och smygarklubben, Fantomenklubben
och Piphundsklubben
samt de hemliga gångarna som mynnade ut
till synes överallt, men som bara det äldsta syskonet
samt en viss kusin
hade nyckeln till

flytten från kedjehuset
barndomen som blev ungdom

mamma och pappa, pappa och mamma

allt detta minnesvärda tillhör nu
Det som varit.



21/1 2023