Alla dessa ord som faller ner på detta ark ,
är det så att man måste vara stark.

Mitt innersta väsen är fullt av sorg som jag
vill bearbeta varsamt på alla sätt.

Orden sitter långt inne i den djupaste gropen ,
huller om buller tar dem sig förbi den värsta loopen.

Vill vara ensam i mitt "lilla näste" ,
ingenting tar fäste.

Stillheten omkring mig får mig att blomstra på nytt,
tills en ängel utbrister : Du är ju en skytt!

Lugnet inom mig har fått ro,
den vackraste utav alla ger mig ett bo.