Du ligger där på sängen, du har ont, ditt ansikte är grått.
En doft av sjukhuskemikalier, i ett rum utan sol, jag vill bort.
Vi var tillsammans när jag var liten, skördade den kärlek vi fått.
Den tiden vi var tillsammans, en period som cancern gjorde kort.
Du var min mamma, som jag älskade dig, den enda som jag fått.
Så ensam nu, aldrig du och jag igen, för du har vänt dig om och gått.